Idag blir du 8 månader och 21 dagar.
Tiden går så snabbt och du växer så det knakar. Jag kan inte förstå att man kan älska någon så mycket som jag älskar dig! Du är hela min värld. Jag har knappt hunnit skriva någonting sen du döptes. Men vi har i alla fall flyttat till vårt hus och du verkar stortrivas där. Just i denna sekund håller din pappa på att målar i gästrummet och sen ska jag upp och måla en sista omgång i ditt rum.
Tack för det bästa året i mitt liv Lily.
onsdag 31 december 2014
torsdag 30 oktober 2014
Doppresenter
1. Mia& Anders
2. Fam Persson
3. Eva& Gustaf
4. Carpenhammar/Matsson & Sanna/Börje
5. Fam Arnberg
6. Elin, Johan & Signe
7. Fristedt/Sjösten & Jenny S
8. Fredda & Jennie
9. Fam Ohldén/ Färjevall.
1. Gammel Farmor Karin
2. Fam Lindén
3. Jessica
4. Krille
5. Claes, Moa& Jack ( Även ett halsband utanför bild)
6. Fam Fellenius
7. Mats& Barnen
8. Farmor& Björn
9. Fredrik
Pengar av morfar & Robin som vi köpt bla denna för:
Irland:
Massor med kläder och leksaker.
tisdag 28 oktober 2014
6 månader
Den 10/10 blev du hela 6 månader. Det går så himla fort!! Du sitter alldeles själv nu och är fortfarande en glad skit!
Pluppan
Lilla pluppan, du är verkligen en sån underbar liten tösabit, personlighet så det heter duga!
Vi skrattar åt dig (med?) varje dag, du har så roliga uttryck och ljud för dig. Du ler åt allt och alla ( förutom skäggiga gubbar), du har alltid nära till skratt, ett litet charmtroll är du!
Du gnager och äter på allt, ju hårdare desto bättre, det kan ev vara tänder på gång, men det kan lika gärna vara sån du är.
Du blir 6 månader om 5 dagar och vi försöker hitta lite rutiner.
Vi skrattar åt dig (med?) varje dag, du har så roliga uttryck och ljud för dig. Du ler åt allt och alla ( förutom skäggiga gubbar), du har alltid nära till skratt, ett litet charmtroll är du!
Du gnager och äter på allt, ju hårdare desto bättre, det kan ev vara tänder på gång, men det kan lika gärna vara sån du är.
Du blir 6 månader om 5 dagar och vi försöker hitta lite rutiner.
onsdag 1 oktober 2014
tisdag 30 september 2014
Vi gjorde det!
Älskade lilla Lily. Vi döpte dig den 27 september i Torsångs Kyrka. Vi överraskade alla med att gifta oss också.
Det är en av mina lyckligaste dagar någonsin. Den var helt magisk. Jag får tillägna ett helt inlägg till vårt bröllop senare.
Du var jätteduktig i kyrkan ( som du alltid är).
Det är en av mina lyckligaste dagar någonsin. Den var helt magisk. Jag får tillägna ett helt inlägg till vårt bröllop senare.
Du var jätteduktig i kyrkan ( som du alltid är).
 |
| Morbror/ Gudfar Robin |
onsdag 20 augusti 2014
Månad för månad.
 |
| Här är du bara några minuter. 140410 |
 |
| 1 månad gammal. 140510 |
 |
| 2 månader. 140610 |
 |
| 3 månader. 140710 |
 |
| 4 månader. 140810 |
Första tiden på sjukhuset.
...fortsättningen.
När jag vaknade från operationen ville jag inget hellre än att få träffa dig, men dom jävla mupparna på iva var tjafsiga så det tog sin lilla stund, men vid 5 ( tror jag) fick jag äntligen träffa dig igen. Då låg du hos pappa inne på ett akutrum på neo.
Du låg hela natten med den lilla masken på dig så du kunde andas ordentligt. Vi fick till slut ett eget rum och du bodde inne hos sköterskorna i ett annat rum. Under hela fredagen så var du borta från oss och jag och din pappa försökte sova lite, ringa runt till alla och berätta att du kommit men mest av allt oroade vi oss för dig! Vi kände oss jätteförvirrade och när jag inte kunde vara utan dig mer så kom dom in med dig i din lilla plastback och det var underbart. Tyvärr var vi himla förvirrade så när du skrek hela natten så fattade vi inte att det var för att du var hungrig. Jag hade dessutom så himla ont överallt. Rumpan, underlivet och brösten kändes som stora blödande sår ( vissa delar var väl kanske det också).
När jag vaknade från operationen ville jag inget hellre än att få träffa dig, men dom jävla mupparna på iva var tjafsiga så det tog sin lilla stund, men vid 5 ( tror jag) fick jag äntligen träffa dig igen. Då låg du hos pappa inne på ett akutrum på neo.
 |
| Trött pappa |
 |
| Liten Lily med mask. |
Du låg hela natten med den lilla masken på dig så du kunde andas ordentligt. Vi fick till slut ett eget rum och du bodde inne hos sköterskorna i ett annat rum. Under hela fredagen så var du borta från oss och jag och din pappa försökte sova lite, ringa runt till alla och berätta att du kommit men mest av allt oroade vi oss för dig! Vi kände oss jätteförvirrade och när jag inte kunde vara utan dig mer så kom dom in med dig i din lilla plastback och det var underbart. Tyvärr var vi himla förvirrade så när du skrek hela natten så fattade vi inte att det var för att du var hungrig. Jag hade dessutom så himla ont överallt. Rumpan, underlivet och brösten kändes som stora blödande sår ( vissa delar var väl kanske det också).
 |
| I plastbacken, med sänghimlen t.om. |
På lördag fick vi stänga av alla telefoner för då skulle du övervakas ( puls och syresättning och nåt mer) så vi bara låg och tittade på dig hela dagen, allt såg bra ut och på söndagen fick vi lite mer information.
Du hade dålig apgar när du föddes ( dvs din andning var inte som den skulle), när dom tog iväg dig så var det för att övervaka dig samt sätta på dig en mask som då ska "torka ut" lungorna ifall du fått fostervatten i lungorna. Vidare så gjorde dom en lungröntgen för att se hur lungorna såg ut och det såg eventuellt ut som om du hade lunginflammation. Samtidigt tog man odlingar från bla naveln för att se om det är bakteriellt. Dom satte även in antibiotika direkt som du fick via en infart i handen. Under söndagen blev det således bestämt att vi skulle flyttas till patienthotellet men komma tillbaka till neo kl 8, 16, 23 varje dag för mer antibiotika tills en läkare bestämt annat under veckan. Ungefär var 5:e dos så gick infarten på dig sönder. Så dom stack dig i händer, fötter, armar och i huvudet. Helt hemskt att se, men du var himla duktig flicka och sa inte så mycket.
På måndag fick vi träffa läkare som förklarade läget och sa att vi skulle stanna till onsdag då du fått 5 dagar antibiotika och förhoppningsvis så skulle vi få komma hem då. Dock kom dina odlingar tillbaka på onsdag och du hade någon form av streptokocker i naveln så det blev bestämt att du skulle fortsätta få antibiotika till fredagkväll. Jisses vad ledsen jag blev då, som tur är fanns din fina pappa där som tröstade mig.
Så äntligen, på fredag, långfredag dessutom fick vi åka hem! Det var himla härligt att äntligen få ta hem dig vår lilla stumpa!
 |
| Första mötet med morfar |
 |
| Första mötet med morbror/gudfar |
 |
| Första mötet med farmor |
På måndag fick vi träffa läkare som förklarade läget och sa att vi skulle stanna till onsdag då du fått 5 dagar antibiotika och förhoppningsvis så skulle vi få komma hem då. Dock kom dina odlingar tillbaka på onsdag och du hade någon form av streptokocker i naveln så det blev bestämt att du skulle fortsätta få antibiotika till fredagkväll. Jisses vad ledsen jag blev då, som tur är fanns din fina pappa där som tröstade mig.
Så äntligen, på fredag, långfredag dessutom fick vi åka hem! Det var himla härligt att äntligen få ta hem dig vår lilla stumpa!
torsdag 7 augusti 2014
Fortsättningen på förlossningen.
Som sagt, vid 21 så var jag öppen 10 cm, med Ulrica som bm och redo att få ut dig. Jag hade under hela förlossningen sagt att jag absolut inte ville snittas, om det gick att undvika. Jag tror att det finns en gräns för krystvärkar, att man som mest får ha det i 2 timmar, sen måste dom vidta åtgärder. I alla fall så var krystvärkarna igång och trycket man känner just då är helt jäkla sjukt, tror inget går att jämföra med den smärtan, jag försökte lyssna på Ulrica och trycka på när en värk kom osv. Efter ett tag var jag helt slut och bad om ett snitt istället, bad är väl en fin omskrivning för skrek hysteriskt. När du hade kommit ner ända i födelsekanalen så fick bm hela tiden skjuta bak en kant över ditt huvud vilket inte var så skönt alls. Till slut vid 22-ish så gjorde hon ett s.k medveten klipp för att jag inte skulle spricka och jag kan inte komma ihåg att det gjorde ont, men din pappa säger att jag skrek som en idiot just då. Ett par krystningar till och sen var du äntligen ute.
Min fina lilla tjej. Jag var så himla lättad över att det var över. Över var det ju verkligen inte...
Det är lite rörigt om vad som hände sen, men dom tog dig och kollade dina värden medan moderkakan kom ut, jag blev livrädd när bm sa att det var dags för att krysta ut den. I verkligheten drog hon lite i navelsträngen så ploppade den ut. Din pappa klippte för övrigt den men jag kommer inte riktigt ihåg när. Tyvärr syrsatte du dig inte alls som du skulle och dom tog iväg dig en stund till, medan jag blev undersökt. Jag blödde tydligen väldigt mycket pga att du slet med dig en del av livmodertappen så den behövde opereras. Samtidigt så kom dom tillbaka med dig och tvättade av dig, samt mätte och vägde dig. Min fina, stora flicka, 3880 g och 51 cm var du. Det kom en barnläkare upp och tittade på dig och det blev bestämt att du skulle ner till neo för att få andningshjälp medan jag opererades. Det var så himla hemskt att jag blev separerad från dig, samtidigt som jag ville att du skulle få all hjälp i hela världens så klart.
Vid denna tidpunkt blev jag lämnad själv i förlossningsrummet medan jag väntade på att någon från operation skulle hämta mig.
Min fina lilla tjej. Jag var så himla lättad över att det var över. Över var det ju verkligen inte...
Det är lite rörigt om vad som hände sen, men dom tog dig och kollade dina värden medan moderkakan kom ut, jag blev livrädd när bm sa att det var dags för att krysta ut den. I verkligheten drog hon lite i navelsträngen så ploppade den ut. Din pappa klippte för övrigt den men jag kommer inte riktigt ihåg när. Tyvärr syrsatte du dig inte alls som du skulle och dom tog iväg dig en stund till, medan jag blev undersökt. Jag blödde tydligen väldigt mycket pga att du slet med dig en del av livmodertappen så den behövde opereras. Samtidigt så kom dom tillbaka med dig och tvättade av dig, samt mätte och vägde dig. Min fina, stora flicka, 3880 g och 51 cm var du. Det kom en barnläkare upp och tittade på dig och det blev bestämt att du skulle ner till neo för att få andningshjälp medan jag opererades. Det var så himla hemskt att jag blev separerad från dig, samtidigt som jag ville att du skulle få all hjälp i hela världens så klart.
Vid denna tidpunkt blev jag lämnad själv i förlossningsrummet medan jag väntade på att någon från operation skulle hämta mig.
 |
| Första bilden på dig min skrutt. |
onsdag 6 augusti 2014
Doppresenter
Lära-Gå-Vagn
Littlephantgrejer
Elodie Details "apple of my eye" grejer
Dalahäst med namn etc.
Pabobo nattlampa
Ryggsäck, kåken alt. skip hop
Kläder storlek 80
Träleksaker
Fårskinn
Astrid Lindgren böcker
barnfotografering
Littlephantgrejer
Elodie Details "apple of my eye" grejer
Dalahäst med namn etc.
Pabobo nattlampa
Ryggsäck, kåken alt. skip hop
Kläder storlek 80
Träleksaker
Fårskinn
Astrid Lindgren böcker
barnfotografering
Hur det gick till...
På kvällen den 9:e så gick slemproppen och jag ringde din pappa för att berätta. Han jobbade natt så klart. Efter en stund fick jag en liten blödning och ringde då igen din pappa för att be honom komma hem då jag misstänkte att det kanske kunde vara så att du var på väg ut till oss. Förvisso inte än på många timmar men jag ville ändå ha din pappa hemma.
Så här avlöpte det telefon samtalet:
Thomas: -Hallå.
Jag: -Hej, du får nog kanske komma hem nu ( hör i bakgrunden hur hans kollega säger " mitt i maten ringde hon")
T: -Vad är det dåre?
J:- Ja, vad tror du?
Jag tror din pappa blev lite chockad över att det var på gång men jag försökte förklara att han kunde ta sin tid, det var inte bråttom och vi skulle inte åka in ännu.
5 minuter senare rusar han in med jackan på och frågar om vi ska åka. :) Klockan är ca 01 och jag hade börjat få värkar, men inget regelbundet. Din pappa lugnade ner sig och jag ringde in till förlossningen som sa det jag trodde "sov, ät, vila, bada". Vi la oss i sängen tillsammans och försökte ta oss igenom värkar och samtidigt klocka det hela. Jag tror vi sov ca 1 timme mellan 4 och 5 men sen gjorde det för ont. Vid 6 var det hyfsat regelbundet och jag hade riktigt ont och ringde igen in till förlossningen och pratade med Ulrika ( samma barnmorska som jag pratade med tidigare) som sa åt mig att komma in. Jag fick lite kalla fötter när vi faktiskt fick komma in så jag drällde runt lite, tog en dusch ( som jag halvskrek mig igenom av smärta). Vi satt oss till slut i bilen vid 7.30 och jag grät mig igenom bilfärden för det gjorde så ont.
Klockan 8 stod vi utanför förlossningen och jag grät av smärta och vi blev inskrivna direkt av barnmorskan Frida.
Frida satte på såna här CTG-grejer på magen där dom ganska snabbt såg att du hade alldeles för hög puls, du var antagligen alldeles stressad av att jag hade så ont. Vid undersökningen visade det sig att jag bara var öppen 1 cm. Vilken var en sån himla besvikelse då jag hade så sanslöst ont och kunde inte förstå hur jag skulle ta mig igenom 10 cm till ( dom säger att 1 cm/ timme är normalt). Frida konsulterade med någon lite och föreslog sen att jag skulle få epidural redan för att lugna mig och dig. Jag var mycket tveksam då jag var rädd för nålen i armen ( helt ologiskt så här i efterhand). Den där jefla lustgasen som alla höjer till skyarna var det värsta jag varit med om! Usch! Jag blev yr och illamående av den så den fick vara. Sagt och gjort, läkaren kom och klockan 9 hade jag fått epidural. Läkaren skämtade ( jag förstod inte det) om att jag var inne väldigt tidigt och frågade om jag inte ville åka hem och jag frågade Frida gråtandes om jag borde åka hem istället och hon sa då att vi absolut skulle stanna.
Mellan klockan 9 och 13 var dom bästa timmarna på länge, jag var uppe och gick, kissade, drack festis i massor och mådde toppen.
Kl 13 var det skiftbyte och vad jag tycker en asdryg BM tog över. Jag mådde vid denna punkt fortfarande toppen och sa till bm ( kommer inte ens ihåg vad hon hette) att jag var öppen för all smärtlindring och alla olika ställningar man kan föda i, hon svarade mig " toppen, då ska vi nog komma bra överens".
Strax efter detta så var epiduralen slut och dom skulle då ge mig en ny dos, tyvärr tog aldrig detta och jag kommer ihåg dom resterande 6-7 timmarna som i ett töcken. Jag ska leta på min förlossningsjournal sen så jag kan kolla på riktigt vad som hände.
Jag hade så ont och jag klev inte upp ur sängen mer, jag vet att jag vid ett tillfälle försökte stå på knäna, lutandes över sängkanten. Men det gick inte alls, jag bara skrek rakt ut och ville lägga mig ner igen. Det kändes som om jag var konstant bajsnödig och det lyssnade inte bm på så till slut sa jag att jag skulle bajsa på henne, vilket jag också gjorde typ 4 ggr. Jag borde fått ett lavemang tycker jag så här i efterhand.
Efter man får epiduralen så kan värkarbetet avstanna så man brukar få värkstimulerande och sen även ta hål på vattnet vilket hon gjorde. Det kändes verkligen som om proppen drog ur. Det var så jäkla skönt på nåt konstigt sätt.
Barnmorskan ville att jag skulle använda mig av lustgasen vilket jag inte var så himla på att göra, dels för jag mådde dåligt av den men sen även för att man har en till grej runt halsen som "suger" ut all överflödig gas och den var så jävla irriterande. Till slut fick jag lov av barnmorskan att ta bort den och då utbrast jag "äntligen är jag av med jävla Jörgen"! I min dimma av smärta så döpte jag den där grejen till Jörgen och allt var hans fel. Knäppt, jag vet :)
Thomas fick veta att han levde under denna tid, jag skrek och slet i honom en hel del. Han hade helt såriga händer efteråt för jag rev honom så mycket. Vid ett tillfälle så slet jag honom i kragen och frågade varför han lät dom göra illa mig så, varför han inte gjorde något åt saken. Jag frågade även bm varför hon inte gjorde något varpå hon svarade "vad vill du att jag ska göra?". Vi funkade verkligen inte ihop känner jag, hon lyssnade inte på mig och jag lyssnade inte på henne. Jag skrek en gång att jag ville ta livet av mig, då blev hon arg och sa att så säger man inte! Hon höll även fast lustgasen över mitt ansikte för att visa hur man gör och jag höll på att svimma av av det, jag ville inte ha den alls.
Det gick inte så värst snabbt att öppna mig så varje gång hon undersökte mig så ville jag veta hur öppen jag var och hon ville inte riktigt berätta för jag blev så himla besviken hela tiden.
Vid 20-21 någon gång så var jag öppen 9 cm ( tror jag) och då sa jag att jag tänkte minsann börja krysta och det fick jag då. Lyckan var total, förutom att det inte hjälpte ett skvatt.
klockan 21 var det skift byte och underbara Ulrica tog över, jag var då öppen 10 cm och det var bara att köra. HELVETE vad ont det väl gjorde att få krystvärkar!!!!
Fortsättning följer.
Så här avlöpte det telefon samtalet:
Thomas: -Hallå.
Jag: -Hej, du får nog kanske komma hem nu ( hör i bakgrunden hur hans kollega säger " mitt i maten ringde hon")
T: -Vad är det dåre?
J:- Ja, vad tror du?
Jag tror din pappa blev lite chockad över att det var på gång men jag försökte förklara att han kunde ta sin tid, det var inte bråttom och vi skulle inte åka in ännu.
5 minuter senare rusar han in med jackan på och frågar om vi ska åka. :) Klockan är ca 01 och jag hade börjat få värkar, men inget regelbundet. Din pappa lugnade ner sig och jag ringde in till förlossningen som sa det jag trodde "sov, ät, vila, bada". Vi la oss i sängen tillsammans och försökte ta oss igenom värkar och samtidigt klocka det hela. Jag tror vi sov ca 1 timme mellan 4 och 5 men sen gjorde det för ont. Vid 6 var det hyfsat regelbundet och jag hade riktigt ont och ringde igen in till förlossningen och pratade med Ulrika ( samma barnmorska som jag pratade med tidigare) som sa åt mig att komma in. Jag fick lite kalla fötter när vi faktiskt fick komma in så jag drällde runt lite, tog en dusch ( som jag halvskrek mig igenom av smärta). Vi satt oss till slut i bilen vid 7.30 och jag grät mig igenom bilfärden för det gjorde så ont.
Klockan 8 stod vi utanför förlossningen och jag grät av smärta och vi blev inskrivna direkt av barnmorskan Frida.
Frida satte på såna här CTG-grejer på magen där dom ganska snabbt såg att du hade alldeles för hög puls, du var antagligen alldeles stressad av att jag hade så ont. Vid undersökningen visade det sig att jag bara var öppen 1 cm. Vilken var en sån himla besvikelse då jag hade så sanslöst ont och kunde inte förstå hur jag skulle ta mig igenom 10 cm till ( dom säger att 1 cm/ timme är normalt). Frida konsulterade med någon lite och föreslog sen att jag skulle få epidural redan för att lugna mig och dig. Jag var mycket tveksam då jag var rädd för nålen i armen ( helt ologiskt så här i efterhand). Den där jefla lustgasen som alla höjer till skyarna var det värsta jag varit med om! Usch! Jag blev yr och illamående av den så den fick vara. Sagt och gjort, läkaren kom och klockan 9 hade jag fått epidural. Läkaren skämtade ( jag förstod inte det) om att jag var inne väldigt tidigt och frågade om jag inte ville åka hem och jag frågade Frida gråtandes om jag borde åka hem istället och hon sa då att vi absolut skulle stanna.
Mellan klockan 9 och 13 var dom bästa timmarna på länge, jag var uppe och gick, kissade, drack festis i massor och mådde toppen.
Kl 13 var det skiftbyte och vad jag tycker en asdryg BM tog över. Jag mådde vid denna punkt fortfarande toppen och sa till bm ( kommer inte ens ihåg vad hon hette) att jag var öppen för all smärtlindring och alla olika ställningar man kan föda i, hon svarade mig " toppen, då ska vi nog komma bra överens".
Strax efter detta så var epiduralen slut och dom skulle då ge mig en ny dos, tyvärr tog aldrig detta och jag kommer ihåg dom resterande 6-7 timmarna som i ett töcken. Jag ska leta på min förlossningsjournal sen så jag kan kolla på riktigt vad som hände.
Jag hade så ont och jag klev inte upp ur sängen mer, jag vet att jag vid ett tillfälle försökte stå på knäna, lutandes över sängkanten. Men det gick inte alls, jag bara skrek rakt ut och ville lägga mig ner igen. Det kändes som om jag var konstant bajsnödig och det lyssnade inte bm på så till slut sa jag att jag skulle bajsa på henne, vilket jag också gjorde typ 4 ggr. Jag borde fått ett lavemang tycker jag så här i efterhand.
Efter man får epiduralen så kan värkarbetet avstanna så man brukar få värkstimulerande och sen även ta hål på vattnet vilket hon gjorde. Det kändes verkligen som om proppen drog ur. Det var så jäkla skönt på nåt konstigt sätt.
Barnmorskan ville att jag skulle använda mig av lustgasen vilket jag inte var så himla på att göra, dels för jag mådde dåligt av den men sen även för att man har en till grej runt halsen som "suger" ut all överflödig gas och den var så jävla irriterande. Till slut fick jag lov av barnmorskan att ta bort den och då utbrast jag "äntligen är jag av med jävla Jörgen"! I min dimma av smärta så döpte jag den där grejen till Jörgen och allt var hans fel. Knäppt, jag vet :)
Thomas fick veta att han levde under denna tid, jag skrek och slet i honom en hel del. Han hade helt såriga händer efteråt för jag rev honom så mycket. Vid ett tillfälle så slet jag honom i kragen och frågade varför han lät dom göra illa mig så, varför han inte gjorde något åt saken. Jag frågade även bm varför hon inte gjorde något varpå hon svarade "vad vill du att jag ska göra?". Vi funkade verkligen inte ihop känner jag, hon lyssnade inte på mig och jag lyssnade inte på henne. Jag skrek en gång att jag ville ta livet av mig, då blev hon arg och sa att så säger man inte! Hon höll även fast lustgasen över mitt ansikte för att visa hur man gör och jag höll på att svimma av av det, jag ville inte ha den alls.
Det gick inte så värst snabbt att öppna mig så varje gång hon undersökte mig så ville jag veta hur öppen jag var och hon ville inte riktigt berätta för jag blev så himla besviken hela tiden.
Vid 20-21 någon gång så var jag öppen 9 cm ( tror jag) och då sa jag att jag tänkte minsann börja krysta och det fick jag då. Lyckan var total, förutom att det inte hjälpte ett skvatt.
klockan 21 var det skift byte och underbara Ulrica tog över, jag var då öppen 10 cm och det var bara att köra. HELVETE vad ont det väl gjorde att få krystvärkar!!!!
Fortsättning följer.
 |
| Med CTG på magen. |
onsdag 9 april 2014
Vem drog ur proppen?
Idag är det bara 4 dagar kvar, och alldeles nyss lossnade slemproppen. Det kan vara så att förlossningen är 1 vecka bort, men det är i alla fall ett tecken på att nåt händer.
Jag har haft värkar från och till sen i söndags om inte längre. Igår hade jag ont precis hela dagen, men det är så oregelbundet att det inte är nån idé att hetsa upp sig. Du kommer när du är klar...
Det ska födas massor med bebisar denna månad. 3 hittills som ploppat ur och nu är det 3 kvar vad jag vet....
Vi längtar jättemycket efter dig din lilla skrutta, hoppas du snart är redo för att komma ut!
Jag har haft värkar från och till sen i söndags om inte längre. Igår hade jag ont precis hela dagen, men det är så oregelbundet att det inte är nån idé att hetsa upp sig. Du kommer när du är klar...
Det ska födas massor med bebisar denna månad. 3 hittills som ploppat ur och nu är det 3 kvar vad jag vet....
Vi längtar jättemycket efter dig din lilla skrutta, hoppas du snart är redo för att komma ut!
lördag 29 mars 2014
15 dagar
Idag är det lördag och jag har haft en riktigt bra dag!
Började dagen med att frukost på trappen. I linne, 18 plusgrader den 29 mars, vem kunde tro det! Satt i solen 1 timme och bara myste med mig själv, och dig, lillskruttan förstås.
Sen åkte jag och pappa Thompa till morfar och fick Paella, inte min favvo, men hungern är den bästa kryddan så jag åt då med väldigt god aptit ( är hungrig nu igen när jag skriver detta). Drack lite kaffe och intog lite fikabröd ( måste passa på nu när jag ändå börjar närma mig 80 strecket). Sen hemåt för Thompa skulle till värkä och jobba natt. Sen fick jag himla bra sällskap av Eva och Denzel, jag som i vanliga fall är lite hundrädd och sjukt allergisk fick en kvällsmysning med en väldigt snäll och rar hund!
Bra dag helt enkelt. Nu ska jag äta lite knäckebröd och hoppas på att du vill komma ut och träffa dina päron snart.
Började dagen med att frukost på trappen. I linne, 18 plusgrader den 29 mars, vem kunde tro det! Satt i solen 1 timme och bara myste med mig själv, och dig, lillskruttan förstås.
Mannafrutti om jag får välja
Sen svettades jag ihjäl och gick upp och försökte tvätta av mig lite igen och sen flammade jag runt inne så här snajdig, tror att det är någon som krympt mina kläder ;P
Sen åkte jag och pappa Thompa till morfar och fick Paella, inte min favvo, men hungern är den bästa kryddan så jag åt då med väldigt god aptit ( är hungrig nu igen när jag skriver detta). Drack lite kaffe och intog lite fikabröd ( måste passa på nu när jag ändå börjar närma mig 80 strecket). Sen hemåt för Thompa skulle till värkä och jobba natt. Sen fick jag himla bra sällskap av Eva och Denzel, jag som i vanliga fall är lite hundrädd och sjukt allergisk fick en kvällsmysning med en väldigt snäll och rar hund!
Bra dag helt enkelt. Nu ska jag äta lite knäckebröd och hoppas på att du vill komma ut och träffa dina päron snart.
fredag 28 mars 2014
16 dagar
Dagen idag har gått fort igen. Det är vår ute och jag lever upp på ett helt annat sätt än under vintern. Träffade upp Karin F ( som bor i det häftigaste huset ever i Ludvika) för lite lunch på Kupolen, vilket var väldigt trevligt. Sen åkte Thompa och jag och kollade på ett hus. Usch och fy. Inget för oss ( igen). Börjar tröttna ur på att kolla på dessa hur, dom är ändå inte för oss.
Vi får se vart vi hamnar så småningom.
Vi får se vart vi hamnar så småningom.
torsdag 27 mars 2014
17 dagar
Eller max 1 månad!!! 13 april + eventuella 14 extra dagar blir den 27 april! MEN det är en söndag så frågan är om dom då skjuter upp en eventuell igångsättning till måndagen den 28 april?!?
Bara tanken på att vänta så länge till på dig blir jag knäpp av!
Jag har handlat lite fina kuddar och filtar till din morfar idag, fick t.om med mig din morbror till Ikea för lite bärhjälp.
Nu ska jag faktiskt försöka peta i mig lite middag, glömde ta halsbrännetabletten imorse så nu har jag halsbränna från hell.
Bara tanken på att vänta så länge till på dig blir jag knäpp av!
Jag har handlat lite fina kuddar och filtar till din morfar idag, fick t.om med mig din morbror till Ikea för lite bärhjälp.
Nu ska jag faktiskt försöka peta i mig lite middag, glömde ta halsbrännetabletten imorse så nu har jag halsbränna från hell.
onsdag 26 mars 2014
18 dagar.....
Känns så jäkla lång tid. Jag har absolut inget att sysselsätta mig med. Det jag hade planerat att göra under dessa 8 veckor av "ledighet" är avklarat.
Tvätta alla bebisgrejor
Packa BB-väskor
Städa/ rensa garderober
Vila och lära mig ta det lugnt
Lära mig hur systemkameran funkar så jag kan fota dig vår lilla solstråle.
Allt detta är avklarat juuuuu, så vad gör jag nu? Eller ja, systemkameran kanske jag inte är helt klar med, men jag pillar på den varje dag i alla fall ;)
Jag skulle vilja storstäda, alltså på riktigt torka av varje millimeter av hela lägenheten, men det min kära dotter tycker inte min kropp om, den protesterar hej vilt om jag står upp i mer än 20 minuter ( eller lämnar tv:n för länge).
Annars kollar vi på en del hus, din far och jag. Men vi vet inte riktigt vad vi egentligen letar efter, vi har inte ens en budget som vi går efter så det är liksom lite svårt att veta. En sak är då säker, ska man renovera själv så borde folk se till att göra det bättre!
Din käre far la ut en sån fin bild på mig ( och dig) igår, jag känner mig verkligen fin!
Vill hellre drömma mig bort till denna tid, juli 2013 då vi var i Barcelona och förlovade oss!
Tvätta alla bebisgrejor
Packa BB-väskor
Städa/ rensa garderober
Vila och lära mig ta det lugnt
Lära mig hur systemkameran funkar så jag kan fota dig vår lilla solstråle.
Allt detta är avklarat juuuuu, så vad gör jag nu? Eller ja, systemkameran kanske jag inte är helt klar med, men jag pillar på den varje dag i alla fall ;)
Jag skulle vilja storstäda, alltså på riktigt torka av varje millimeter av hela lägenheten, men det min kära dotter tycker inte min kropp om, den protesterar hej vilt om jag står upp i mer än 20 minuter ( eller lämnar tv:n för länge).
Annars kollar vi på en del hus, din far och jag. Men vi vet inte riktigt vad vi egentligen letar efter, vi har inte ens en budget som vi går efter så det är liksom lite svårt att veta. En sak är då säker, ska man renovera själv så borde folk se till att göra det bättre!
Din käre far la ut en sån fin bild på mig ( och dig) igår, jag känner mig verkligen fin!
måndag 24 mars 2014
20 dagar.
Förra veckan var visst fullt upp! Tror jag fick lite extra energi av att jag hade så mycket "förvärkar" så jag ville hålla igång för att inte stanna upp det hela. Nu har det visserligen lagt sig ändå…
Ja det är 20 dagar kvar. Plus eventuellt 14 till. Känns som en evighet verkligen. Är så tjock och svullen och otymplig att jag knappt kan röra mig, inget är särskilt lätt längre så nu får du gärna titta ut snart!
Ja det är 20 dagar kvar. Plus eventuellt 14 till. Känns som en evighet verkligen. Är så tjock och svullen och otymplig att jag knappt kan röra mig, inget är särskilt lätt längre så nu får du gärna titta ut snart!
tisdag 18 mars 2014
26 dagar
Aj aj aj aj. Det har dagen bestått av. Massor med sammandragningar hela dagen.
Går och lägger mig istället och hoppas på att morgon dagen är lite lugnare.
måndag 17 mars 2014
27 låååånga dagar kvar
Det är 27 dagar kvar. Känns som 27 år…. Jag har inte tålamod längre!!!!!!
Besök hos barnmorskan Maria imorse. Allt såg bra ut och alla värden var perfa. Det bästa var att du helt har fixerat dig, med huvud och allt, gick alltså inte att rucka på dig. Vilket är ett ännu bättre tecken än förra gången då du bara var fixerad men ruckbar ( låter sjukt brutalt ju;)). 75,5 pannor vägde jag in på. Känner att jag lätt kommer komma upp i 8 pannor på dessa 4 återstående veckor. Och fy fasen vad jobbigt det är att släpa runt på, känner mig som en strandad val mest hela tiden, usch, gravid är inget för mig.
Din kära far tillbringade dagen i tatueringsstudion och blev ännu mer svart om armarna och nu har han åkt till jobbet så det har varit en lång, ensam dag. Jag promenerade hem efter bm, det som i vanliga fall max tar 5 minuter tog ca 15 minuter i mitt vaggande tillstånd. Och sen var jag nära döden av smärtor i bäckenet.
Ja det var den spännande 27:e dagen i väntan på dig min lilla älskling.
Besök hos barnmorskan Maria imorse. Allt såg bra ut och alla värden var perfa. Det bästa var att du helt har fixerat dig, med huvud och allt, gick alltså inte att rucka på dig. Vilket är ett ännu bättre tecken än förra gången då du bara var fixerad men ruckbar ( låter sjukt brutalt ju;)). 75,5 pannor vägde jag in på. Känner att jag lätt kommer komma upp i 8 pannor på dessa 4 återstående veckor. Och fy fasen vad jobbigt det är att släpa runt på, känner mig som en strandad val mest hela tiden, usch, gravid är inget för mig.
Din kära far tillbringade dagen i tatueringsstudion och blev ännu mer svart om armarna och nu har han åkt till jobbet så det har varit en lång, ensam dag. Jag promenerade hem efter bm, det som i vanliga fall max tar 5 minuter tog ca 15 minuter i mitt vaggande tillstånd. Och sen var jag nära döden av smärtor i bäckenet.
Ja det var den spännande 27:e dagen i väntan på dig min lilla älskling.
söndag 16 mars 2014
29&28 dagar kvar
Igår hann jag inte skriva, tro det eller ej! Dagen blev så himla fullspäckad!
Jag och din papi åkte iväg till kupolen, sen skulle han iväg till jobbet och jag åkte till morfar Steken och åt lite mat, sen somnade jag på soffan. Den där soffan på drevis är livfarlig, finns ingen som kan hålla sig vaken på den!
Sen var det dags att åka till Johanna och Adde för att styra ihop lite mat till gubbarna som slutade sitt eftermiddagsskift kl 20.
Sen åkte vi hem och la oss och sen har jag varit vaken hela natten! Dagen var alldeles för fullspäckad för att jag skulle orka med allt.
Jag och din papi åkte iväg till kupolen, sen skulle han iväg till jobbet och jag åkte till morfar Steken och åt lite mat, sen somnade jag på soffan. Den där soffan på drevis är livfarlig, finns ingen som kan hålla sig vaken på den!
Sen var det dags att åka till Johanna och Adde för att styra ihop lite mat till gubbarna som slutade sitt eftermiddagsskift kl 20.
Sen åkte vi hem och la oss och sen har jag varit vaken hela natten! Dagen var alldeles för fullspäckad för att jag skulle orka med allt.
Jag fick ett presentkort i födelsedagspresent från "moster" Jessica, och titta vad jag hittade till dig min lilla skatt. Jag har såna vårkänslor och längtar så mycket efter dig min lilla skatt.
Sen kom söndagen, helt slut är jag efter en sån sanslös dålig natt. Vivi från jobbet ringde, jag har inte pratat med någon därifrån sen jag gick hem så det var en glad överraskning att hon ringde. Hon saknade mig sa hon och det var alltid trevligt att höra!
Idag har vi äntligen kommit till 90%. Du är nästan färdigbakad!
fredag 14 mars 2014
30 dagar kvar.
Plus eventuellt 14 dagar till….. Maaaay Gaaaad, hur ska jag orka vänta så länge?
Dagarna består av ett evigt väntande. Jag har liksom svårt att fokusera på något annat än att lilla du ska komma ut snart. Det är så mycket jag vill gnälla över men jag är samtidigt så jäkla tacksam för dig att jag knappt vågar, tänk om något går fel bara för att jag gnäller?
Mitt psyke är kanske inte helt intakt, jag går helt upp i negativa tankar och glömmer att fokusera på allt bra jag har i livet och allt bra som komma skall.. Men jag försöker inte gräva ner mig allt för mycket.
Nu ska jag fortsätta hetsäta pringles, ice tea och butterfinger tills din pappa kommer hem.
Dagarna består av ett evigt väntande. Jag har liksom svårt att fokusera på något annat än att lilla du ska komma ut snart. Det är så mycket jag vill gnälla över men jag är samtidigt så jäkla tacksam för dig att jag knappt vågar, tänk om något går fel bara för att jag gnäller?
Mitt psyke är kanske inte helt intakt, jag går helt upp i negativa tankar och glömmer att fokusera på allt bra jag har i livet och allt bra som komma skall.. Men jag försöker inte gräva ner mig allt för mycket.
Nu ska jag fortsätta hetsäta pringles, ice tea och butterfinger tills din pappa kommer hem.
torsdag 13 mars 2014
31 dagar
31 dagar. Eller 1 månad. Inte långt kvar nu, och ändå sååååååå lååååångt kvar.
Sovit så himla dåligt inatt igen. Kan inte somna och komma till ro och ändå är det inget som oroar mig eller stressar mig, det är bara går inte att somna, jag funderar så mycket på hur och när du ska komma ut. Hur du kommer vara, hur du kommer se ut etc. Är helt omöjligt att få några svar på, och ändå kan jag inte låta bli =)
Jag försöker få dagarna att gå, men kroppen vill inte riktigt orka lika mycket. Men imorse var jag så trött och less så jag tog tag i saker och ting. Jag färgade håret, färgade ögonbryn och ögonfransar för att försöka känna mig lite piggare. Sen fick jag ett ryck och satte upp dom fina nya gardinerna, med matchande duk och kökshandduk. Husmorigt av mig va? Du kommer märka att jag inte är så pysslig och fixig av mig, men ibland blommar löken ;)
Sovit så himla dåligt inatt igen. Kan inte somna och komma till ro och ändå är det inget som oroar mig eller stressar mig, det är bara går inte att somna, jag funderar så mycket på hur och när du ska komma ut. Hur du kommer vara, hur du kommer se ut etc. Är helt omöjligt att få några svar på, och ändå kan jag inte låta bli =)
Jag försöker få dagarna att gå, men kroppen vill inte riktigt orka lika mycket. Men imorse var jag så trött och less så jag tog tag i saker och ting. Jag färgade håret, färgade ögonbryn och ögonfransar för att försöka känna mig lite piggare. Sen fick jag ett ryck och satte upp dom fina nya gardinerna, med matchande duk och kökshandduk. Husmorigt av mig va? Du kommer märka att jag inte är så pysslig och fixig av mig, men ibland blommar löken ;)
Så här vårigt och fint blidde det.
Och här inne ligger du din lilla fisrumpa.
onsdag 12 mars 2014
32 dagar kvar
Idag har varit förjäklig dag, jag kunde inte sova inatt och jag vaknade väldigt tidigt. Kanske fick 6 timmars sömn totalt och det är alldeles för lite för att jag ska kunna vara människa.
Usch och fy så hemsk den har varit. Inte fått något gjort annat än att kolla klart på säsong 3 av Homeland.
Du ligger där inne och ställer till för mig, jag är kissnödig jämt och du sparkar och härjar så det känns som om du ska trilla ut… Men jag antar att det är så det ska vara =)
Nu ska jag snart gå och lägga mig och vänta in en något piggare morgondag.
Usch och fy så hemsk den har varit. Inte fått något gjort annat än att kolla klart på säsong 3 av Homeland.
Du ligger där inne och ställer till för mig, jag är kissnödig jämt och du sparkar och härjar så det känns som om du ska trilla ut… Men jag antar att det är så det ska vara =)
Nu ska jag snart gå och lägga mig och vänta in en något piggare morgondag.
tisdag 11 mars 2014
33 dagar kvar
Idag har pappa Thomas fyllt år och han har blivit så väl omhändertagen. Jag kan det där med att fixa födelsedagar ;)
Sista födelsedagen utan att vara pappa, sen kommer lilla du till oss!
Sista delen av föräldrautbildningen har vi hunnit med också, fy tusan vad tråkigt det har varit. Bara information som man kan läsa sig till, inget engagemang alls från barnmorskan Berit, vilket så klart sätter igång tankarna hos mig om hur bra man skulle kunna göra en sån här grej. När man ska bli föräldrar för första gången ( och kanske andra gången, vad vet jag?) så behöver man mer stöd och engagemang än vad jag upplevt att vi har fått.
Annars har jag vad jag tror är förvärkar lite då och då. Det gör så satans sjukt jävla ont i ett par sekunder, så ont att jag tappar andan t.om. För att sen försvinna. Det kommer lite närsom och är väldigt oregelbundet. Så klart har folk åsikter om detta, och tycker så jävla massa, men nu orkar jag fan inte lyssna på mer "råd". Ut ska du ju någon gång och detta är väl ett sunt tecken på att det är på gång så småningom. Jag tänker i alla fall inte hålla på och stressa upp mig över detta, jag ringer in till förlossningen när jag känner att jag vill det!
I oktober ska du förhoppningsvis få en liten kusin till, vi håller tummarna för att allt går bra =)
Sista födelsedagen utan att vara pappa, sen kommer lilla du till oss!
Sista delen av föräldrautbildningen har vi hunnit med också, fy tusan vad tråkigt det har varit. Bara information som man kan läsa sig till, inget engagemang alls från barnmorskan Berit, vilket så klart sätter igång tankarna hos mig om hur bra man skulle kunna göra en sån här grej. När man ska bli föräldrar för första gången ( och kanske andra gången, vad vet jag?) så behöver man mer stöd och engagemang än vad jag upplevt att vi har fått.
Annars har jag vad jag tror är förvärkar lite då och då. Det gör så satans sjukt jävla ont i ett par sekunder, så ont att jag tappar andan t.om. För att sen försvinna. Det kommer lite närsom och är väldigt oregelbundet. Så klart har folk åsikter om detta, och tycker så jävla massa, men nu orkar jag fan inte lyssna på mer "råd". Ut ska du ju någon gång och detta är väl ett sunt tecken på att det är på gång så småningom. Jag tänker i alla fall inte hålla på och stressa upp mig över detta, jag ringer in till förlossningen när jag känner att jag vill det!
I oktober ska du förhoppningsvis få en liten kusin till, vi håller tummarna för att allt går bra =)
måndag 10 mars 2014
34 dagar
Då var det bara 34 dagar kvar…..
Känns som en evighet samtidigt som det har gått så himla fort. Du härjar hej vilt där inne hela tiden. Du sparkar och flyttar runt dig så hela magen hoppar runt, riktigt skoj att se men det gör ganska ont! Men jag antar att det ska börjar i tid med att ställa till problem för din gamla mor ;)
Enligt barnmorskan Maria så är du fixerad, jag vet att det kan ändras, men det är i min hjärna ändå ett tecken på att det börjar bli dags =)
Kontrollfreak som jag är så har vi banne mig köpt allt vi behöver! Idag köpte vi blöjor t.ex. så jag hoppas verkligen inte att du kommer ut och är en bamsebebis, men det tror jag inte riktigt att du gör.
Det är egentligen bara 3 grejer kvar att fixa, men inget av dom sakerna kommer vi behöva direkt så jag avvaktar lite med det…
Babyvakt, babysitter och ett babygym är vad vi behöver. Sen kanske, försöker undvika köpa sånt som man kanske inte kommer använda, men vem fasen vet vad du kommer behöva egentligen? ;)
Känns som en evighet samtidigt som det har gått så himla fort. Du härjar hej vilt där inne hela tiden. Du sparkar och flyttar runt dig så hela magen hoppar runt, riktigt skoj att se men det gör ganska ont! Men jag antar att det ska börjar i tid med att ställa till problem för din gamla mor ;)
Enligt barnmorskan Maria så är du fixerad, jag vet att det kan ändras, men det är i min hjärna ändå ett tecken på att det börjar bli dags =)
Kontrollfreak som jag är så har vi banne mig köpt allt vi behöver! Idag köpte vi blöjor t.ex. så jag hoppas verkligen inte att du kommer ut och är en bamsebebis, men det tror jag inte riktigt att du gör.
Det är egentligen bara 3 grejer kvar att fixa, men inget av dom sakerna kommer vi behöva direkt så jag avvaktar lite med det…
Babyvakt, babysitter och ett babygym är vad vi behöver. Sen kanske, försöker undvika köpa sånt som man kanske inte kommer använda, men vem fasen vet vad du kommer behöva egentligen? ;)
söndag 9 mars 2014
35 dagar
Idag är det 35 dagar tills du beräknas titta ut. Oddsen för att du faktiskt skulle komma den 13 april är nog minimala, men ändå =)
Jag har svintråkigt när jag bara går hemma och väntar på dig, men jag tänkte att jag skulle göra ett inlägg om dagen tills att du kommer. Bara för att ha ett mål varje dag…. Får väl se hur det faktiskt blir, men man kan ju försöka.
Din pappa Thomas fyller år på tisdag, det är typ det enda roliga som händer i hela mars. Det är även sista gången på vår föräldragrupp, som kan vara det mest meningslösa vi gjort för att förbereda oss på dig. Virrig stackars barnmorska som ska försöka berätta för oss om vad som komma skall…
Jag har i alla fall bestämt mig för att använda mig av lustgas och eventuellt epidural om jag känner att det behövs. Men jag tror jag helst slipper, jag vill inte ha massa extra kanyler och skit, vet inte vad som hänt med jag har blivit så spruträdd. Men vi får la se vad som händer..
Jag har svintråkigt när jag bara går hemma och väntar på dig, men jag tänkte att jag skulle göra ett inlägg om dagen tills att du kommer. Bara för att ha ett mål varje dag…. Får väl se hur det faktiskt blir, men man kan ju försöka.
Din pappa Thomas fyller år på tisdag, det är typ det enda roliga som händer i hela mars. Det är även sista gången på vår föräldragrupp, som kan vara det mest meningslösa vi gjort för att förbereda oss på dig. Virrig stackars barnmorska som ska försöka berätta för oss om vad som komma skall…
Jag har i alla fall bestämt mig för att använda mig av lustgas och eventuellt epidural om jag känner att det behövs. Men jag tror jag helst slipper, jag vill inte ha massa extra kanyler och skit, vet inte vad som hänt med jag har blivit så spruträdd. Men vi får la se vad som händer..
måndag 3 februari 2014
Tjockis!
Varför tror folk att det är okej att kalla en gravid för tjockis? Och varför tror folk att dom är roliga när dom kallar en tjockis?
Jag kan inte förstå hur det kan vara så roligt?!?!
Åh vad jag vet att detta är en meningslös grej att störa sig så på, men jag kan fan inte hjälpa det! DET ÄR INTE ROLIGT! Och du som säger det är knappast den första som säger det, eller den sista. Fan kan inte folk tänka sig för?
Blä för folk och deras ovett!
Jag kan inte förstå hur det kan vara så roligt?!?!
Åh vad jag vet att detta är en meningslös grej att störa sig så på, men jag kan fan inte hjälpa det! DET ÄR INTE ROLIGT! Och du som säger det är knappast den första som säger det, eller den sista. Fan kan inte folk tänka sig för?
Blä för folk och deras ovett!
onsdag 8 januari 2014
Vecka 27
Nu är vi i vecka 27, du och jag Lily! Du sparkar som en galning där inne och det är så himla skönt att veta att du lever! Fick jättegoda nyheter idag också, du får fler och fler lekkamrater under 2014! Jag längtar efter dig så det inte är klokt, tänker inte på något annat än hur du kommer vara. Hur din personlighet kommer att vara. Jag är redan helt förälskad i dig!
Jag och din pappa myser runt mest hela tiden, vi är så där töntigt förälskade mest hela tiden. Jag vet inte om det är för att du ska komma till oss eller om vi bara fortfarande är nykära, men det är helt underbart i alla fall!
Jag vet att din pappa var värd att vänta på alla dom där åren. Det ska du verkligen veta min lilltjej, när den rätta kommer så kommer du veta det!
lördag 4 januari 2014
Mardrömmar
I morse väckte din pappa mig, han vaknade av att jag storgrät. Jag drömde att du dog i min mage och sen var du bara borta. Din pappa fanns inte med i drömmen så jag hade inte ens honom där för att trösta mig. Som tur är var det bara en dröm och din pappa fanns där och tröstade mig. Men jag kunde då inte somna om efter det. Den där drömmen skrämde mig ordentligt, jag är så väldigt rädd att något ska hända dig min lillskrutta. Det är 99 dagar kvar tills du ska komma till oss och jag hoppas dom dagarna blir bra och att du håller dig frisk och kry!
Igår var vi och träffade Elin och Johans lilla Signe, hon kom den 17 december och hon var så liten, så liten. Tur att du redan finns i min mage annars hade jag nog kastat mig över din far.
Jag fick äntligen det efterlängtade brevet från försäkringskassan igår, min graviditetspenning blev beviljad! Jag kan äntligen slappna av med att jag bara har 5 veckor kvar att jobba, tror inte du mår särskilt bra av min stress, i förrgår var jag förvisso hos farbror doktorn och blev undersökt för jag har sån hjärtklappning och högpuls, men dom både han och sköterskan konstaterade; " du är ju faktiskt gravid så skyll dig själv" samt " hur stressigt kan det vara att jobba på Statoil egentligen"…. Ja prova en dag i mina skor så kan vi diskutera sen, tur att försäkringskassan lyssnade i alla fall.
Vi har även hunnit hälsa på Hanna och Dannes lilla Viggo. Även han är sötnos utan dess like! Jag hoppas verkligen att vi håller kontakten och att ni får lära känna varandra när ni blir lite större!
Igår var vi och träffade Elin och Johans lilla Signe, hon kom den 17 december och hon var så liten, så liten. Tur att du redan finns i min mage annars hade jag nog kastat mig över din far.
Jag fick äntligen det efterlängtade brevet från försäkringskassan igår, min graviditetspenning blev beviljad! Jag kan äntligen slappna av med att jag bara har 5 veckor kvar att jobba, tror inte du mår särskilt bra av min stress, i förrgår var jag förvisso hos farbror doktorn och blev undersökt för jag har sån hjärtklappning och högpuls, men dom både han och sköterskan konstaterade; " du är ju faktiskt gravid så skyll dig själv" samt " hur stressigt kan det vara att jobba på Statoil egentligen"…. Ja prova en dag i mina skor så kan vi diskutera sen, tur att försäkringskassan lyssnade i alla fall.
Vi har även hunnit hälsa på Hanna och Dannes lilla Viggo. Även han är sötnos utan dess like! Jag hoppas verkligen att vi håller kontakten och att ni får lära känna varandra när ni blir lite större!
 |
| Lilla Viggo tuttar på Thompas arm. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)