I morse väckte din pappa mig, han vaknade av att jag storgrät. Jag drömde att du dog i min mage och sen var du bara borta. Din pappa fanns inte med i drömmen så jag hade inte ens honom där för att trösta mig. Som tur är var det bara en dröm och din pappa fanns där och tröstade mig. Men jag kunde då inte somna om efter det. Den där drömmen skrämde mig ordentligt, jag är så väldigt rädd att något ska hända dig min lillskrutta. Det är 99 dagar kvar tills du ska komma till oss och jag hoppas dom dagarna blir bra och att du håller dig frisk och kry!
Igår var vi och träffade Elin och Johans lilla Signe, hon kom den 17 december och hon var så liten, så liten. Tur att du redan finns i min mage annars hade jag nog kastat mig över din far.
Jag fick äntligen det efterlängtade brevet från försäkringskassan igår, min graviditetspenning blev beviljad! Jag kan äntligen slappna av med att jag bara har 5 veckor kvar att jobba, tror inte du mår särskilt bra av min stress, i förrgår var jag förvisso hos farbror doktorn och blev undersökt för jag har sån hjärtklappning och högpuls, men dom både han och sköterskan konstaterade; " du är ju faktiskt gravid så skyll dig själv" samt " hur stressigt kan det vara att jobba på Statoil egentligen"…. Ja prova en dag i mina skor så kan vi diskutera sen, tur att försäkringskassan lyssnade i alla fall.
Vi har även hunnit hälsa på Hanna och Dannes lilla Viggo. Även han är sötnos utan dess like! Jag hoppas verkligen att vi håller kontakten och att ni får lära känna varandra när ni blir lite större!
 |
| Lilla Viggo tuttar på Thompas arm. |
